Nu blir det tvångsvila



Ledsamheten och besvikelsen hänger som ett tungt, mörkt moln över mig. Jag försöker använda det till att göra rätt, vilket inte alltid är så lätt när ångesten bankar på mig. Nu är det värre än någonsin eftersom jag går emot så mycket mer. Jag måste vila och jag måste äta bra. Det finns inget annat nu om jag vill klara av det här. Det får göra förjäkla ont men hellre det än att misslyckas totalt.

Lunchen blev lite kaos i huvudet idag också. Det stora mjölkglaset som ställde till det. Varför väcker det så starka känslor och varför tar anorexin över där så att pillandet i maten blir så enormt mycket starkare? Det ska inte ta så lång tid att äta och såsen ska inte ligga över hela tallriken när jag har ätit upp. Efteråt var ångesten ännu starkare och jag satte mig på golvet och vägrade att sätta mig i soffan fastän min behandlare försökte övertala mig. Det är skrämmande hur snabbt anorexin tar över ibland. Det går på en sekund och skillnaden är som svart och vitt som min fina vän sa. Jag är inte trevlig att umgås med när jag mår så.

Helgens mål är att vila. Bara tanken ger mig ångest och jag känner att det kommer bli väldigt jobbigt. Men nu måste jag verkligen ta tag i det här och tvinga mig att vila. Jag ska inte lämna er mina fina vänner, jag lovar. <3

Jag ska ta en timme i taget. Då ska det nog gå bra.


Trött men ändå lite hoppfull...



Kommentarer
Postat av: k a r i n

Jag har haft samma problem som du ang vila och att faktiskt sitta ner. Bara tanken skrämde mig. Sedan bestämde jag mig för att verkligen sitta ner, hela tiden.. och se vad som hände. Och jag kan lova dig.. vikten går inte upp bara för att du sitter ner eller vilar. Ju mer du står/går osv ju starkare blir tvånget. Löser du korsord? Virkar? Sysselsätt dig! Våga. Du kan! KRAM

2012-04-21 @ 10:55:36
URL: http://raindance.blogg.se/

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0