Written in these walls are the stories that I can't explain


 
Väldigt välbehövligt med en ledig dag. Jag fick sova några fler timmar, försöka plugga lite mer och stressa ner lite. Sen att dagen har varit kaos är en annan sak. Det kommer dagar då jag kryper på marken och kämpar för att se något positivt och inte låta det negativa ta över helt. Dagens mående är en följetong från igår. Jag hade haft det bra i skolan och efteråt en trevlig eftermiddag i stan. Mamma skulle hämta mig vid bussen och köra mig direkt till stallet och det var där problemen började. Efter en missuppfattning med tiden fick jag vänta i 20 minuter innan jag blev upphämtad och då hade jag vandrat runt, runt och blivit mer irriterad för varje minut som gick. Dessutom blev ångesten starkare hela tiden. Kombinationen med att jag redan hade fått vänta på bussen i stan och att jag hade hunnit gå hem på den tiden som jag stod och väntade på skjuts blev att jag fick rejält mycket ångest och var arg och gråtfärdig när jag satte mig i bilen. Efter halva vägen skrek jag till mamma att stanna och sen gick jag resten av vägen till stallet för att jag var tvungen att gå av mig ångesten. Detta har alltså följt med mig idag och ångesten har varit hög hela dagen, jag har haft jättestarka tjockkänslor och jag har verkligen fått kämpa för att få någon ordning på mig själv. Och dessutom har jag känt mig väldigt trött.
 
Så ingen höjdardag precis och nu försöker jag ta mig samman. Skola hela dagen imorgon och sen har jag några ärenden att fixa. Men en heldag borta är kanske vad jag behöver för att få tankarna på annat. Nu ska jag krypa ner i sängen och försöka tänka på annat, och inte låta ångesten och tjockkänslorna ta över. Även om jag ramlar till marken ibland så är det viktigaste att jag tar mig upp igen och lär mig av mina misstag.
 
 
Tänk på positiva stunder.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0