Santa Claus is coming to town


 
Klockan 01.00 natten till julafton slog jag in den sista julklappen. Då orkade jag knappt hålla ögonen öppna men jag satt ändå och tittade på julkalendern klockan 7.15. Efter en stund gick jag ner till granen och öppnade mina två små klappar som låg därunder. Mamma och pappa kom (och kaninen kom skuttande i rasande fart, men det var ljussladden som var mer intressant än klapparna) och det var en mysig början på julafton. Det där har förändrats genom åren. När jag var liten vaknade jag runt halv sextiden och väntade på att mina systrar skulle vakna så att vi kunde gå ner till granen tillsammans och öppna våra klappar. Visserligen vaknade jag halv sex denna julaftonen också men jag valde att somna om istället.
 
All den där spänningen och förväntan som julafton kom med när man var liten har sakta men säkert blivit mindre. Detta året har jag haft svårt att hitta julstämningen överhuvudtaget. Den har varit där stundtals och jag är nöjd med december. Vädret har ju inte direkt hjälpt till då det har varit flera plusgrader och blåsigt. För det gör mycket, när det inte ens är nollgradigt känns det som höst... men visst, när jag väl sitter där och tittar på Kalle Anka och några timmar senare äter julbord så vet jag att det är julafton. Och när väl tomten har kommit och delar ut julklapparna så kan det inte vara någon annan dag än julafton. Och det blev en mysig avslutning på julafton då vi dukade upp pepparkakor, knäck, godis och frukt och drack glögg, och tittade på "Love actually". Men det var något som saknades och jag kan inte sätta fingret på vad... men det är väl så det är vissa år.
 
Mamma och jag har haft en mysig juldagskväll. Då lillasyster är på fest och de andra är kvar hos farmor så blev vi ensamma. Jag tände flera ljus och la apelsinerna med nejlikorna fint på bordet, och sen åt vi gröt och skinkmacka och tittade på julfilm. Och vår uppesittarkväll var också mysig, så jag ska försöka skjuta bort den där lite dystra känslan och njuta av att det faktiskt är jul. Imorgon ska jag dessutom sova så länge jag behöver...
 
I can't believe I have to say, I don't know where you are today
 


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0