Det är först när man vågar leva som man förstår hur bra det kan kännas


 
Nästsista dagen av det här året. Tiden går galet fort, samtidigt som tiden för ett år sedan känns långt borta. Då hade jag nästan precis börjat stå mer på egna ben och klara mig utan behandling, förutom något samtal i månaden, jag började förbereda mig för att börja skolan några veckor senare och Viril blev skadad och beskedet som kom senare var att han inte skulle kunna gå att rida igen. Så år 2013 började skakigt. Nu när jag tänker tillbaka på de första månaderna så inser jag hur jobbigt det faktiskt var. Jag pluggade mycket för att jag var livrädd för att misslyckas, jag promenerade med Viril nästan varje dag för att det fanns inget annat jag kunde göra, och jag förberedde mig för det där sista samtalet med den behandlaren som hade följt min resa från start och visste precis hur jag fungerade. Jag blev nu tvungen att försöka anförtro mig åt en person som inte alls förstod mig, och ja, det gick ju inte så bra...
 
Men trots den jobbiga starten så står jag här nu på ganska stadiga ben. Jag har snart klarat av två hela terminer på universitetet, Viril har på något vis kämpat sig igenom något som kanske inte borde vara möjligt och trots att veterinären sa att han aldrig skulle kunna ridas igen rider jag nu honom nästan varje dag och han vill helst galoppera och bocka hela tiden, och trots att jag inte har gått i någon behandling de senaste fyra månaderna så mår jag helt okej. Och det viktigaste av allt - under året som har gått så har jag verkligen fått uppleva hur roligt livet kan vara om jag vågar låta det vara det. Under året har jag varit mer social och vågat umgås med människor och hitta på saker, och då har jag också upptäckt hur bra jag mår. Att bryta mitt rörelsemönster och kanske äta något oplanerat behöver inte vara så ångestframkallande som jag alltid tror, för är jag med människor jag tycker om så kan de utan att göra någonting dämpa min ångest. Så tack ni som har funnits, och finns där, för mig.
 
En dag kvar av 2013 då. Idag har jag lyckats med att slå huvudet i en stenvägg, ramlat av Viril och blivit trampad på tårna. Så en bula i pannan, lite öm i kroppen och en blå tå blev resultatet av dagens äventyr. Men så blir det ibland. Jag är väldigt bra på att slå mig eftersom jag har en vana att gå in i saker. Det är jag det ja. Nu ska jag avsluta kvällen med att titta färdigt på en gammal julkalender och fundera på hur jag ska lägga upp mina nyårslöften. Viktiga saker det där...
 
Abbey lyckades jag sitta kvar på i alla fall. Hon räckte ut tungan istället.


Den där känslan


Jag har haft en lite konstig känsla inom mig ett par dagar. Jag vet inte precis vad det är men en punkt där förväntningar, drömmar, rädsla, sorg och nyfikenhet möts. 2013 lider mot sitt slut och min känsla säger mig att år 2014 kommer det hända mycket. Både bra och mindre bra saker. Det är lite tankekaos i mitt huvud för tillfället och det är kanske det som är orsaken till den speciella känslan.
 
Att våga släppa taget, öppna nya dörrar, hitta nya vägar, släppa in människor, säga hejdå... Våga leva helt enkelt. Och sen innebär det olika saker för olika personer. Kanske är 2014 året då jag ramlar över på rätt sida av kanten, då jag helt och håller förstår hur allting hänger ihop och det viktigaste av allt - att jag accepterar mig själv som jag är.
 
Ja, den som lever får se.
 




Santa Claus is coming to town


 
Klockan 01.00 natten till julafton slog jag in den sista julklappen. Då orkade jag knappt hålla ögonen öppna men jag satt ändå och tittade på julkalendern klockan 7.15. Efter en stund gick jag ner till granen och öppnade mina två små klappar som låg därunder. Mamma och pappa kom (och kaninen kom skuttande i rasande fart, men det var ljussladden som var mer intressant än klapparna) och det var en mysig början på julafton. Det där har förändrats genom åren. När jag var liten vaknade jag runt halv sextiden och väntade på att mina systrar skulle vakna så att vi kunde gå ner till granen tillsammans och öppna våra klappar. Visserligen vaknade jag halv sex denna julaftonen också men jag valde att somna om istället.
 
All den där spänningen och förväntan som julafton kom med när man var liten har sakta men säkert blivit mindre. Detta året har jag haft svårt att hitta julstämningen överhuvudtaget. Den har varit där stundtals och jag är nöjd med december. Vädret har ju inte direkt hjälpt till då det har varit flera plusgrader och blåsigt. För det gör mycket, när det inte ens är nollgradigt känns det som höst... men visst, när jag väl sitter där och tittar på Kalle Anka och några timmar senare äter julbord så vet jag att det är julafton. Och när väl tomten har kommit och delar ut julklapparna så kan det inte vara någon annan dag än julafton. Och det blev en mysig avslutning på julafton då vi dukade upp pepparkakor, knäck, godis och frukt och drack glögg, och tittade på "Love actually". Men det var något som saknades och jag kan inte sätta fingret på vad... men det är väl så det är vissa år.
 
Mamma och jag har haft en mysig juldagskväll. Då lillasyster är på fest och de andra är kvar hos farmor så blev vi ensamma. Jag tände flera ljus och la apelsinerna med nejlikorna fint på bordet, och sen åt vi gröt och skinkmacka och tittade på julfilm. Och vår uppesittarkväll var också mysig, så jag ska försöka skjuta bort den där lite dystra känslan och njuta av att det faktiskt är jul. Imorgon ska jag dessutom sova så länge jag behöver...
 
I can't believe I have to say, I don't know where you are today
 


Det är lätt att glömma bort det som händer här och nu


 
December går så himla fort, och det tycker jag inte om. Jag hinner inte med allt jag vill göra och jag får tänka på att ta djupa andetag för att inte stressa upp mig för mycket när jag tänker på det jag har kvar att fixa innan julafton. Det är ju saker jag tycker är jobbiga, utan enbart roliga men det är som sagt tiden som är den stressande faktorn. Men det löser sig och trots att tankarna snurrar runt i alldeles för hög fart försöker jag att vara i nuet och fokusera på det jag gör för stunden och inte tänka på allt annat... det går faktiskt ganska bra.
 
Jag har så lätt för att gräva ner mig i mina tankar, överanalysera och tänka framåt och bakåt alldeles för mycket. Det som har hänt har hänt, och så är det. Och det finns ingen mening med att gå och oroa mig för framtiden för det finns så mycket som kan hända på vägen. Livet kan vändas upp och ner på en sekund. Att gå och vara rädd för vad som kan hända, eller för den delen längta efter något hela tiden kan få en att glömma vad som händer just nu. Klart att man ska ha drömmar men man får inte glömma bort att leva i nuet. Det är en balansgång det där. Jag är själv väldigt bra på att fantisera ihop hur jag vill att framtiden ska bli och kanske just därför är jag inte alltid bra på att hantera det som händer här och nu. Eller också att jag gräver ner mig i det som har varit och tänker på det jag skulle gjort annorlunda... Jag vill bli bättre på att njuta av det som händer här och nu, att ta vara på de små stunderna som får mig att le i flera timmar efteråt eller som bara får mig att må bra och känna ett lugn i kroppen.
 
Nu ska jag fortsätta med julklapparna. Foton som ska på plats och klappar som ska slås in. Det är så kul att ge bort någonting som man vet att den andra personen kommer bli glad över.
 
 


Ett år äldre


 
Då var jag ett år äldre. Det känns alltid lika konstigt. Jag har haft en mysig dag i alla fall. Dagen började med sång, paket, flagga och 25 ljus i sängen. Och en rosa självlysande ballong! Mamma och pappa körde Harry Potter tema på presenterna då jag fick fjärde boken (som jag har läst i sönder) och en resa till London och Harry Potter studion. En repris från två år sedan alltså. Ska bli så kul att komma dit igen! Dagen fortsatte med julklappsshopping och när vi kom hem satte vi in julskinkan i ugnen. Jag hade bestämt att vi skulle äta julskinka och potatismos till middag, så gott! Och sen har vi traditionsenligt klätt granen nu ikväll. Bättre födelsedagstradition kan man knappast ha. Sen samlades vi framför teven och såg på en julfilm.
 
Så en bra födelsedag. Sen är det intressant det där hur man faktiskt växer ifrån födelsedagstänket som man hade som liten. Visst är det kul att få presenter, grattishälsningar och få bestämma lite mer under dagen ;) men förväntningarna och den där spännande känslan är inte lika stark nu. Men ja, som sagt - visst är det kul att fylla år!
 
Och nu känner jag hur trött jag är, så bums i säng! Imorgon måste jag försöka vara lite effektiv och få gjort en del saker. Jag och mamma ska baka pepparkakor och ta med till farmor eftersom hon inte har bakat det i år. Så jag måste göra pepparkaksdeg, och så har jag några julklappar som jag måste göra klart, och framförallt börja göra. Men några dagar kvar till julafton, det ska nog fixa sig.
 



Hej jullov!


 
Sista dagen i skolan för detta året! Reflektionsuppgiften är inlämnad och nu kan jag faktiskt njuta av juldagarna. Känns bra! Jag inledde julledigheten men att gå på stan med mamma och lillasyster. Så underbart med alla ljus de har satt upp, marschaller i mängder och den lilla julmarknaden. Vi köpte brända mandlar och de är ju sådär extra goda när de fortfarande är varma. Jag fick köpt några julklappar och saker jag behövde, men jag är inte färdig än. Har en del att fixa också, som farmors kalender. Bäst att sätta igång eftersom det ju faktiskt inte är så många dagar kvar till julafton nu. Tiden går så fort!
 
Nu är det bäst att kryper in under täcket. Jag har lite ångest inför imorgon då det är meningen att jag ska ta blodprov, och flera läskiga rör dessutom. Jag hatar det och är alltid vit som ett spöke efteråt och måste ligga kvar en stund för att kunna resa mig. Men ja, om jag lyckas bestämma mig för att göra det så följer mamma med och håller i handen. Det är helt omöjligt annars. Men får se hur det blir, men jag borde göra det imorgon eftersom jag redan har skjutit på det en vecka... men lite sömn först och så får jag se om jag är tillräckligt modig imorgon.
 


 

Bara ett måste kvar - sen jullov!


 
Jag sitter här och kan inte koncentrera mig för fem öre på det jag borde göra egentligen. Jag borde skriva klart min reflektionsuppgift, vilket jag hade bestämt att jag skulle göra idag, men det går inte sådär jättebra. Fast motivationen borde vara hög eftersom att om jag blir klar med skrivandet ikväll kan jag ta julledigt efter skolan imorgon och det skulle kännas bra... men ja, jag får väl se hur det blir med den saken. Får väl sitta och skriva på lunchen annars. Så där har mina planer gått lite i kras idag. Istället har jag lekt taxi till syster och mamma, ridit ponnisarna och julklappsshoppat några timmar med mamma och pappa. Och sen tittat på julfilm nu ikväll. Och sen suttit vid datorn och försökt börja skriva igen... det lossnar väl när jag måste gå och lägga mig - som vanligt.
 
Jag kom knappt upp imorse för att jag var så trött. Igår missade jag julkalendern för att jag somnade om (katastrof!) och idag var jag nära att göra samma sak. Imorgon ska jag be pappa banka på dörren så att jag säkert är vaken. Så jag är väl ganska trött egentligen, men det går. Hade varit bättre om jag kom i säng innan midnatt i alla fall. Men jaja, så är det. En sak som är positiv är att jag fick godkänt på hemtentan. Det känns bra, även om det finns en liten gnagande känsla inom mig som är missnöjd att jag inte fick VG. Men strunt i den, jag är lättad att jag inte behöver göra om tentan!
 
Nu ska jag faktiskt på allvar försöka göra klart den där uppgiften. Eftersom jag på ett ungefär vet vad jag ska skriva så borde det inte vara så svårt...
 
Tomtarna och pepparkaksgubbarna har flyttat in!
Och jag har julklappsshoppat! Viktiga saker!


Imorgon flyttar tomtarna och pepparkaksgubbarna in


 
När pepparkakshuset är dekorerat - då känns det som jul! Nu ikväll fick lillasyster och jag äntligen tid till att dekorera vårt fina pepparkakshus. Kladd som vanligt (eller mest jag som kladdar) men det blev fint ändå. Imorgon när det är har torkat helt får tomtarna och pepparkaksgubbarna flytta in! Pepparkakshuset är bland det bästa på hela julen tycker jag. Luktar så gott!
 
Annars idag har vi firat min 25-årsdag några dagar i förväg. Jag bakade och lagade maten som vanligt och det blev helt okej. Pepparkakor, pepparbollar, mjuk pepparkaka, saffransbiscotti och lussebullar, och tårtan var hallonyoghurtglass med hemmagjord maräng. Jag blev väldigt nöjd med tårtan, mycket god! Och nog första gången jag gjorde maräng... Sedan blev det min speciallasagne till middag. Det är jobbigt att laga så mycket mat tycker jag men det gick bra. Mamma assisterade lite och stöttade. Efteråt var jag ganska slut men nöjd.
 
Måndag igen imorgon. Några sista dagar i skolan innan jag tar lite jullov. Känns bra! Och jag tror att julstämningen kommer komma mer och mer nu, det börjar kännas att det närmar sig nu. Blir lite julklappsshopping imorgon innan skolan dessutom. Och så ska jag nog koka risgrynsgröt till kvällen om jag hinner...
 


Nu är energin slut


 
Så då. Äntligen helg! Och jag har inte sådär jättemycket energi kvar känner jag. Efter skolan och stallet åkte vi och handlade och då halvsov jag i bilen... så en trött jag, som dessutom åt dåligt under dagen så det gjorde också att jag var ännu mer trött och irriterad och inte orkade tänka. Lyckat ja... inte. Men det har ändå varit en bra dag och kvällen har varit mysig med "På spåret" och "Sunes jul". Och lussebulle till kvällsfika såklart! Viktigt när det är Lucia.
 
Jag har massor att göra imorgon känns det som. Måste baka och en del annat. Men jag ska försöka ta en sak i taget och njuta av och ta in julstämningen. Det är det som är viktigast. Inte stressa, utan ta det lugnt. Men först ska jag sova. Är så galet trött men ändå är det svårt att komma i säng. Ångesten som bankar lite väl hårt på mig, men ja det går över...
 


Snart efterlängtad helg


 
Det ska bli så underbart skönt med fredag imorgon. När jag har varit i skolan på förmiddagen och sen lämnat in min reflektionsuppgift så kan jag ta helg och göra massa juliga saker utan dåligt samvete. Jag har sovit alldeles för lite under hela veckan och inatt blir inget undantag. Jag vill bara bli klar med min uppgift så att jag bara kan kolla igenom den imorgon och kanske göra några småändringar innan jag lämnar in. Men ja, det är inte hållbart att sova så lite under veckorna. Både igår och idag har jag gäspat alldeles för mycket och jag somnade i bilen hem idag. Nu är det koffein som håller mig vaken, vilket inte är bra det heller. Så helgen är väldigt välkommen.
 
Det har varit en bra dag annars om jag bortser från tröttheten. Skola, sen julklappsshoppat med en vän, därefter köpt gran med lillasyster och pappa, sen byggde jag och lillasyster ihop pepparkakshuset och så avslutade vi kvällen med att titta på Dallas som vanligt. Det är bara mamma som hatar den serien, vi andra sitter klistrade framför teven. Och nu sitter jag då med min reflektionsuppgift som jag inte riktigt får ihop. Jag skriver om karriärövergångar inom ridsporten. Men ja, det får gå på något vis. Kanske ska avsluta nu och fortsätta imorgon istället...
 
Det kom ett brev på posten med en tidig födelsedagspresent av min skånetös <3

 

Än en gång springer tiden iväg


 
Inte bra när klockan springer iväg, och speciellt inte på kvällen/natten. Nu har jag fastnat framför Muskhjälpen samtidigt som jag försöker skriva en reflektionsuppgift om karriärövergångar inom idrotten. Lite jobbigt då jag har varit jättetrött hela dagen och knappt kom ur sängen imorse, så jag hade verkligen behövt gå och lägga mig tidigare. Men ja, så kan det gå. Det händer så mycket i december som jag vill hinna med att göra och det känns inte som om tiden riktigt räcker till alltid Decemberdagarna bara springer förbi och den där vanliga stressen står mig upp i halsen. Men jag måste tänka på att stanna upp och njuta av det som händer i stunden och inte tänka på allt jag vill och måste göra. Så en sak i taget.
 
Okej, sängen nu. Jag kommer vara zombietrött imorgon också antagligen...
 
Jag hittade en jättenalle i Malmö idag. Så stor och fin!


Från vitt till grått


 
Så var snön borta igen. Visserligen var det inte så kul igår då det var jättehalt på vägarna men det var ändå snö. Mamma, pappa och jag var på julmarknad och när vi körde hem började det snöa jättemycket. Det är roligt hur glad jag faktiskt blir varenda gång det snöar. Alltid samma glada känsla i kroppen! Det har kanske att göra med att jag bor allra längst ner i Sverige och att vi inte är bortskämda med snö, även om vi får rejäla mängder ibland. Jag har faktiskt kunna åka pulka från taket på vår gård på Österlen både två vintrar de senaste tre åren. Så snö har vi ju fått.
 
Jag sitter och försöker börja på en kompletteringsuppgift som jag måste göra eftersom jag missade grupparbetet i fredags på grund av stormen. Det känns sådär och min motivation är inte på topp. Min motivation med skolan är ganska dålig nu överhuvudtaget. Det känns lite tungt av någon anledning men jag tror att det beror på att jag inte har varit där så mycket de senaste veckorna. Först var det hemtentan då vi inte hade något annat på schemat alls den veckan och sen förra veckan var jag där bara på måndagen och sen sjuk dagen efter och sen stormen. Så det är lite det att jag har tappat rutinerna lite tror jag. Det kommer säkert kännas bättre efter föreläsningen imorgon, och eftersom jag har skola varje dag den här veckan så blir det lättare att komma in i plugget igen och göra det jag måste göra.
 
Så ja, nu får jag försöka börja på den där uppgiften i alla fall. Jag ska mest skriva ner mina egna tankar så det är inte så svårt egentligen...
 


Jag tar med mig den positiva känslan


 
Det sjätte december idag och det är Sankt Nikolaus dag. Jag ställde mina nyputsade skor vid dörren igårkväll och imorse låg där ett fint rött paket! Fick en fin lykta som jag förälskade mig i första gången jag såg den. Så det var det positiva med den här dagen. Annars har det ju bara blåst. Och nu är det faktiskt också vitt på marken här längst nere på sydkusten. Får väl se om det ligger kvar tills imorgon.
 
Jag kom inte iväg till skolan imorse på grund av vädret. Åkte till stallet istället och gjorde nytta. Det är galet hur starka vindar det har kommit. Man måste verkligen vara försiktig. Jag gav mig ut på två kortare promenader i eftermiddags. Då var jag rejält rastlös och hade redan sprungit upp och ner i trappan... i alla fall skulle jag möta mamma vid affären och när jag kom dit och mötte vinden i full kraft fick jag kämpa för att kunna stå upp. Helt galet. Sen höll jag mig inne.
 
Jag är lite stolt över mig att jag faktiskt har hanterat "utegångsförbudet" ganska bra. Jag vet inte hur många timmar jag tittade på film/tv igår, men det bästa var att jag kunde slappna av. Jag slapp bråkandet i huvudet om jag skulle gå ut eller stanna inne eftersom jag inte hade något annat alternativ än att stanna inne, och det var så skönt. Sen var det ju inte så kul att anledningen var att det var storm ute men jag tar med mig den positiva känslan. Det har gått okej idag också och det var först när jag blev ensam hemma som jag inte kunde vara lika lugn och det var då jag började springa i trappan och sen gick ut. Men ja, är ändå ganska nöjd med mig själv.
 
Nu börjar tröttheten komma ikapp. Jag sov inte mycket inatt eftersom det stormade så och jag hörde massa konstiga ljud och annat. Inte kul alls. Gick sen upp vid halv sju... men jag har varit ganska pigg idag ändå men nu känner jag som sagt hur trött jag är. Så sängen nästa då kanske. Och mindre blåst imorgon tack.
 
Sankt Nikolaus dag!
 
Redo för stormen!


Storm ute - julstämning inne


 
Ännu en storm. Blåser jättemycket nu och man känner hur vinden tar tag i huset. Alltid lite läskigt när det blir så kraftiga vindar men skönt att veta att jag bara ska vara inne nu. Var ute och gick en runda vid tvåtiden och då ramlade en ganska stor gren ner på mig. Den träffade mest axeln men även ena sidan av huvudet. Så har ett blåmärke där nu... tack för det. Jag blev lite skakig efter det. Usch.
 
Nu har jag fördrivit eftermiddagen med att baka pepparkakor och någon sorts kanelkaka. Jag fick utbrott på degen men det fixade sig tillslut. Och nu har jag myst ner mig framför teven och tittar på en av mina favoritjulkalendrar, "Kaspar i Nudådalen". Så mysig! Perfekt att fördriva tiden med när det stormar ute.
 
Får väl se om det går att ta sig till skolan imorgon, om bussar och tåg går. Jag ska njuta av kvällen i alla fall och så får vi se hur morgondagen blir.
 


4 december


 
Då har ännu en decemberdag kommit och gått. Redan fjärde december, det går så fort. Och ingen snö. Bara regn och blåst. Och jag har nog någon infektion eller något i kroppen som är jobbigt envis. Antingen fryser jag eller är för varm. Vaknar genomsvettig på natten för att senare ligga och skaka för att jag fryser. Jag hoppas det går över snart i alla fall. När mamma hämtade mig i stallet i eftermiddags frös jag litegrann och eftersom vi skulle iväg fick jag bara snabbt byta om och hann då inte tina upp. När jag sen kom hem igen bytade jag snabbt om till mysbyxor, fleece och tjocka strumpor och satta mig i sängen under bolltäcket med värmedynan och en kopp te. Efter en stund tinade jag upp. Usch, jag hatar att frysa så...
 
Jag har hela kvällen påminnt mig själv om att jag ska gå och lägga mig innan klockan tolv. Jag låg nedbäddad i soffan innan och orkade inte röra mig, och det säger väl allt egentligen. Då är jag trött. Så det är bäst att jag kryper ner i sängen innan jag hittar på något annat. Det blir lätt så...
 


"Du är för viktig för att slösas bort"


 
Det är värdefullt att ha en vän som bara genom att finnas till lyser upp den mörkaste stund, som alltid finnas där, som skickar långa meddelanden fyllda av stöttande ord och kärlek, som fortsätter att kämpa trots att många skulle gett upp för längesen, en som aldrig slutar tro...
 
Jag behöver höra att jag kämpar åt rätt håll. Även om det kan verka självklart att jag vet det så är det inte det. Det är en ständig dragkamp i mitt huvud där den sjuka delen drar åt ett håll och den friska åt ett annat. Mitt i det står jag och vet varken ut eller in ibland. När ångesten tar över och det bara är mörker runtomkring mig så är det inte alltid lätt att veta vad som är rätt.
 
Jag förstår mer och mer vad livet är till för, och hur roligt och fint det kan vara. Det gör mig både rädd och glad. Tänk då att en människa med sina ord kan övertyga mig så lätt om att jag är på rätt väg och att jag gör rätt. Fina, fina du. Så tacksam för det. Det som är mest värdefullt är att jag vet att det inte bara är tomma ord som skrivs för sakens skull, utan ärliga ord som menas till 100%. Och som jag har skrivit innan, att när jag inte ser någon mening eller orkar kämpa för min egen skull så gör jag det för dem så fortfarande tror på mig, de som har hjälpt mig på vägen. För tror de fortfarande så kan jag inte ge upp. Det går inte.
 
Tänk att två olika världar kan kännas så nära. Ett band som är så värdefullt och betyder så mycket, som ger mig så mycket styrka. Och som bara finns där vad som än händer. Det är svårt att förklara egentligen...
 
"Viktigast är att du bryr dig om dig så som jag bryr mig om dig"
  
 


Älskade december


 
Första december då. Julkänslan kommer och går. Jag satt (låg) bänkad framför teven imorse när julkalendern började, sen öppnade jag luckor och paket nr 1. Sen blev det lussebullsbak och degen blev typ helt perfekt. Det kändes bra kan jag lova! Och de smakade bra, inte så mycket saffran som jag hade hoppats men jag får prova ett annat sätt nästa gång. Därefter blev det traditionsenligt julskyltning och så adventsfika nu ikväll. Så det har blivit mycket jul denna första december!
 
Dagen har varit rätt jobbig faktiskt. Jag har rört på mig mindre än vanligt och det betyder att ångesten har varit starkare. Speciellt nu ikväll var det jobbigt att stå emot ångesten men jag försökte tänka att det är mycket mysigare att sitta i soffan och titta på en gammal julkalender och adventsfika med lussbulle, pepparkaka och glögg än att vandra runt i blåsten och mörkret själv. Dessutom behöver jag vila foten. Så jag lyckades faktiskt sitta kvar, eller jag satt på golvet sen men jag satt stilla och det är huvudsaken. Så en liten guldstjärna till mig.
 
Ja, sängdags nu då. Lite för sent. Eller egentligen kan jag sova ut imorgon om jag vill men det vill jag inte för att jag vill se julkalendern 7.15. Den ska ses på tv på morgonen så det så. Och radiojulkalendern lyssnar jag på innan jag somnar. Så gör jag!
 


Första december


Julkalendrarna står redo, stjärnor och adventsstakar är uppe, kalenderljuset och adventsljusen väntar på att få tändas, min älskade julgardin som jag har haft så länge jag kan minnas är uppe, julsängkläder är på och julsakerna börjar komma fram så smått. Första december är här!
 
Det blev bara lite julbak idag eftersom tiden rann iväg, men goda pepparkakor blev det! Det får bli lussebullsbak imorgon istället. Jag höll förresten på att få ett utbrott och slänga degen på golvet... som vanligt då. Det är jag som fortfarande har problem med mjölet... men ja, jag lyckades hålla mig lugn och mamma och jag bakade några plåtar. Knapriga och smakrika blev dom!
 
Nu ska jag och min onda fot gå krypa ner i sängen. Jag ramlade av Viril idag och han råkade trampa mig på foten. Det gick till ungefär så att han slängde sig åt ena hållet och jag slängde mig åt motsatt håll för att jag var rädd att vi skulle hamna ute i den plöjda åkern. Så då hamnade jag på marken och hans hov träffade min fot. Ett blåmärke på foten och förhoppningsvis har det onda försvunnit till imorgon. Ja, så kan det gå.
 


RSS 2.0